Varför lyfter vi inte?

Nu, mer än ett år efter det val som gav moderaterna regeringsmakt tillsammans med övriga borgerliga partier, är det bara att konstatera att opinionen inte riktigt är med oss. Jag såg någon opinionsmätning i dag där oppositionen "leder" över Alliansen med 13%. Såsom medierna rapporterar skulle man tro att nästa riksdagsval är mycket nära i tid, men det kan ju faktiskt vara en poäng i att komma ihåg att det är 3 år till nästa val och mycket kan hända under loppet av den tiden.

Fast det vore dumt att inte erkänna att det finns en anledning till oro inför det faktum att på trots av att vi gör - på alla nivåer - exakt det vi sa innan valet, och som vi får förmoda var en bidragande orsak till valsegern, så ger det ingen utdelning i opinionen. Det som bekymrar mig också är att (s) numera verkar få ett större opinionsmässigt genomslag i Stockholm än vad man tidigare haft. I Stockholm gör vi också exakt vad vi sa innan valet; vi satsar på arbetslinjen, vi ger människorna mer makt över deras egna liv genom t.ex. att fler kan äga sin bostad, vi genomför den största satsningen på Järvafältet och miljonprogrammen någonsin, beroendet av socialbidrag minskar för varje månad som går och fler stora infrastrukturbeslut har redan tagits.

Varför går då (s) framåt just nu i väljarkåren och vi gör det inte? Det vet jag naturligtvis inte, men jag kan väl tillåta mig spekulera lite i alla fall. Jag tror det är oerhört viktigt att vi inte glömmer de små besluten i den politiska vardagen. Stockholm är Sveriges huvudstad vilket gör det speciellt, men det är också min, mina grannars och mina vänners hemkommun. I det skiljer det sig ingenting från Töcksfors eller Arboga. Det betyder att jag vill ha rena och hela gator, jag vill komma fram med min bil varje dag, jag vill ha plats på dagis för mina barn och jag vill att mina föräldrar skall få en bra äldrevård - oberoende av vem som driver den. Vi får inte glömma detta i de stora ideologiska diskussionerna i fullmäktige eller i stadsdelsnämnderna.

Vi har en uppgift att fylla och jag är övertygad om att vi måste se båda perspektiven samtidigt; stora stratgeiska beslut av vikt för landets huvudstad, men också de små praktiska besluten som gör det lättare för var och en av oss att få vardagen att gå ihop på ett smart sätt.

(s) skall inte ta "marknadsandelar" i Stockholm - de har ju ingen annan politik för tiden än att de per definition är emot allt vad vi gör. Därför skall vi i stället både göra rätt saker och behålla positionen som stadens ledande politiska kraft.